Allmän pension

Allmän pension är uppdelat i två delar, inkomstpension och premiepension och styrs helt och hållet av staten, på gott och ont. När du går i pension är det tänkt att du ska få alla pengar som staten lagt undan åt dig. Det kräver så klart att den yngre generationen arbetar in dessa pengar åt dig, på samma sätt som du gör idag till den äldre generationen. Staten betalar alltså ut dagens pensioner med pengar som kommer in idag. Systemet måste allts hela tiden fyllas på med pengar. Vidare måste så klart staten finnas kvar när du går i pension.

Årsinkomster upp till 599.250 kr (2023) avsätts till den allmänna pensionen, tjänar du mer än så ger det inte mer allmän pension. Detta styrs av inkomstbasbeloppet vilket ändras i stort sett varje år, därför ändras också brytpunkterna över tiden.

Beroende på hur stor inkomst du har kanske man sätter av mellan 50.000 och 100.000 kr varje år till allmän pension. Det kan tyckas vara mycket pengar nu men det är inte så mycket pengar att leva på under ett år.

Avsättningen är 18,5 procent (16+2,5) av din årsinkomst, upp till 8,07 inkomstbasbelopp, det motsvarar en månadslön om ca 50.000 kr. 16 procent utgörs av inkomstpension, den kan du inte förvalta själv. Det är en slags löneinflationskompenserad kredit och kan aldrig växa snabbare än inflationen. 2,5 procent utgörs av premiepension där du själv kan välja fonder och därmed växer sannolikt kapitalet snabbare än inflationen!

Det tål att upprepas. Det finns ett tak på hur mycket allmän pension du kan få. Om du tjänar mer än ca 50.000 kr per månad, går inte hela din lön inte till Allmän pension eftersom du överskridit 8,07 inkomstbasbelopp.

De senaste åren har inkomstbasbeloppet ökat med 2-4% per år. Det gör att taket för allmän pension ökar. Men samtidigt ändras gränsvärden för ITP till arbetstagarens nackdel och arbetsgivarens fördel. De får mer pengar över, som de borde kunna ge dig i lön istället. Vidare måste du få en ökning med minst 2 procent till för att kompensera inflationen. Enklast är att bara byta jobb och hoppas det ger en större ökning. Man borde alltid få minst 6 procent löneökning per år för att inte bli påverkad av snittinflationen och ökningen av inkomstbasbeloppet.

Tjänstepension

ITP är ett samlingsnamn för de individuella tjänstepensioner som kan erbjudas av olika företag, med eller utan kollektivavtal.

Vilket avtal man har beror på om man är Arbetare (SAF-LO), privatanställd tjänsteman (BTP, ITP1 eller ITP2 beroende på födelseår), kommunalt anställd (KAP-KL), statligt anställd (PA16) eller anställd på kommunalt företag (PA-KFS).

Generellt avsätts 4,5 procent av din månadslön till din ITP, upp till 46.438 kr per månad. Likt Allmän pension, styrs ITP av inkomstbasbeloppet. För löner som överskrider 46.438 kr/mån avsätts även 30 procent av det överskjutande beloppet.

En fördel med ITP är att här är pengarna alltid dina, de är inte styrda av staten eller beorende av att andra fortsätter att betala in.

Det finns också de avtal som har flexpension, vilket ofta innebär att företaget avsätter lite extra till din ITP än standard. Det är inget man bör avsäga sig om tillfälle ges.

Givetvis finns det arbetsgivare med andra villkor för din tjänstepension. Därför ska du alltid säkerställa att företagets pensionsavsättningar motsvarar minst branchstandard, exempelvis ITP som ovan, eller att du får någon annan förmån som väger upp förlusten. Om din arbetsgivare erbjuder fast procent på årslönen, vid samma brytpunkter som för ITP ovan, måste procentsatsen vara ganska hög för att motsvara ITP. 5 procent av årslönen vid en månadslön på 40.000 kr respektive 10 procent på 50.000 kr. Det ökar i snitt med 5 procent per 10.000 kr.

Ett stigande inkomstbasbelopp är negativt för din ITP eftersom gränserna ökar! Det är värt att ha med i en eventuell lönediskussion eftersom bolagets avsättning till pensionen minskar bör deras avsättning till lönen öka. Det brukar i snitt stiga minst 2-4 procent om året. Så du måste få en löneökning om motsvarande för att inte gå med förlust. Om gränsvärdet ökar tjänar du mer på den del som utgörs av 4,5 procent men mindre på den del som utgörs av 30 procent på överskjutande belopp, minskar det är det tvärt om, i värsta fall ökar gränsvärdet så du helt tappar det överskjutande beloppet i din lön!

Löneexempel - hur påverkas totala pensionsbeloppet (2023) av din lönenivå och om du bara har allmän pension eller allmän pension och ITP

Dina förutsättningar	Lön	Allmän pension - Totalt (16%+2,5%)	ITP - Totalt [(4,5%<x)+(30%>x)]
Endast allmän pension	30000 kr	5550 kr (4800+750)	N/A
Allmän pension och ITP			1350 kr (1350+0)
Endast allmän pension (maxgräns)	>~50000 kr	9239 kr (7990+1248)	N/A
Allmän pension (maxgräns) och ITP	50.000 kr		3158 kr (2090+1068)

Räkneexempel - se hur din nuvarande eller framtida lön återspeglas i endast allmän pension respektive allmän pension och ITP

Använd slidern för att justera lönen:

Dra slidern fram och tillbaka för att justera alla fält i tabellen och visualisera resultatet i grafen. Notera särskilt vad som händer med allmän pension om lönen blir högre än 50.00 kr, samt hur ITP påverkas om du passerar 46.438 kr i månadslön! Vidare är det värt att fundera på hur det ser ut om den blåa grafen aldrig skulle finnas, den representerar ofta en väldigt stor del av pensionssparandet. Det vore synd om den var nära noll när du går i pension.

Förutsättningar	Din Lön	Allmän pension - Totalt (16%+2,5%)	ITP - Totalt [(4,5%<x)+(30%>x)]
Allmän pension	-	-	N/A
Allmän pension och ITP			-

Privat sparande och hur man kan se på det i relation till Allmän pension och Individuell tjänstepension

Denna sida belyser vikten av privat pensionssparande. Det är ännu viktigare med privat sparande om man inte har högre årsinkomst än 599.250 kr i kombination med tillgång till ITP eller motsvarande från andra (kollektiv)avtal. Även om man har en högre årsinkomst finns det ett värde i privatsparande! Detta eftersom man då man verkligen vet, eller i alla fall är mer säker på att de pengarna tillhör dig.

Som tidigare nämnt kanske man i den allmänna pensionen avsätter 50.000 till 100.000 kr. Det innebär att du för var femte år du arbetar tjänar in ett år som pensionär med dräglig livssil. Det inses med lätthet att man kanske bara har 40 år i arbetslivet och då tjänar in 8 år som pensionär. Det är inte så mycket egentligen...

Du borde alltid privatspara minst 10 procent av din månadslön, eller efter förmåga. Tänk på att sprida riskerna och inte lägga alla ägg i samma korg! Det viktiga är inte att du har ett stort sparande, det är att du avsätter pengar till det. Var och en efter förmåga och många bäckar små...

I Sverige är medianmånadslönen 2021, ca 31.700 kr (380.000 kr per år) och når inte upp till de förmånsnivåer som vissa kollektivavtal erbjuder. Vidare finns det ingen garanti för att man kommer få igen de pengar som staten egentligen ger bort till andra inom systemet för Allmän pension, den som är konspiratoriskt lagt tycker nog att detta är som en dold skatt. Ska man vara riktigt negativ kan man förutsätta att all intjänad pension från Allmän pension är noll när din egen generation går i pension.

Sett till många andra länder i Europa är privatsparandet i de länderna mycket högre än vad det är i Sverige. Detta beror nog till stor del på att många länder under senaste 100 åren har upplevt kollaps, finanskris, revolution och världskrig. Alla dessa händelser kan sätta saker ur balans. Då är pengar och tillgångar som staten förvaltar åt dig inte alltid så säkra.

Resurser

• MinPension.se: en resurs för att samla ihop all information kring ditt pensionssparande. Gå hit och initiera en insamling av information om du inte har gjort det. Då ser du också vad du har för ITP om du har ett som kommer från ett kollektivavtal.
• Ekonomifakta.se: en resurs för att samla ihop all information kring lönelägen, skattetryck och andra ekonomiska faktorer som påverkar svensk ekonomi.
• Avanza: pensionsspecial
• Avanza: "allt man behöver veta om pension"
• Ger hög lön alltid hög pension? - med Stefan Holmberg, Sv Ingenjörer
• Hur mycket pengar behöver en pensionär?
• Så går du tidigt i pension - med Niclas Berthilsson
• Avgifterna som äter upp pensionen - med Nicklas "Investeraren" Andersson, Avanza

Grafer 2023

Nedan finns ett urval av grafer som visar ett urval av års- och månadsinkomster och den totala pensionen dessa genererar under perioden. Den sista visar ITP och ATP sida vid sida vilket kan illustrera vad som sker om ATP är noll enligt ovanstående resonemang, då kan det kännas skönt att ha ett eller flera alternativa sparandeformer!